Hemmets hjärta

... ja så kallas ju ofta köket. Vi har i snart 3 veckor varit utan "hjärta" i vår lägenhet. Och det funkar!

Trodde det skulle bli riktigt jobbigt att vara utan spis, diskho osv men tänk vad fort man vänjer sig. Badrummet fungerar utmärkt att diska i, kylen har intagit en självklar plats i vardagsrummet och mikron har fått huvudrollen i matlagningen i sann åttiotalsanda.

Vem behöver en spis? Lax i mikrovågsugn - klar på tre minuter och god dessutom :). Smarriga mackor med olika fyllningar, våfflor, sallader, soppor... ja där tog väl idéerna slut men då får man ju en anledning att gå till favoritpizzerian i centrum. Så det går ingen nöd på oss.





Kvällsbestyr

Efter en dag av diverse planteringar med barnen på jobbet var det liksom upplagt för att jag äntligen skulle ta itu med våra frön här hemma som länge väntat på att få komma i jorden.

Känner mig rätt nöjd med att det blev av trots att lägenheten är uppochnedvänd på grund av köksrenoveringen. Och jag är nog lika spänd på att få se fröna gro som barnen på förskolan :). Snart bjuds det på basilika, oregano och tomater hemma hos oss!


Utrivet kök

Så var det då dags. Det stora Köksprojektet.

När vi köpte vår nya lägenhet fick jag gå med på att David skulle få göra om köket. Jag tyckte väl att det var rätt ok som det var, men visst, det är över 35 år gammalt och inte särskilt bra planerat. Och det är kanske en bra investering ekonomiskt med tanke på att det höjer lägenhetens värde en del.

Så även jag som för det mesta tycker att det är onödigt att köpa nytt när det man har duger, har kommit att gilla idén om ett nytt kök, och nu när vi har planerat (kanske det störst jobbet!), inhandlat och kånkat hem ett helt Ikea-kök så ser jag med spänning fram emot resultatet!

Ska försöka dokumentera processen här på bloggen!

Ett par "före"-bilder...






Så här ser det ut nu:






kommunikation på hög nivå

Georg har blivit så stor! På bara några veckor har det hänt massor och vi kan plötsligt ha en helt annan kommunikation än tidigare. Han säger inte så många ord men det är desto roligare att han kan uttrycka vad han vill på andra sätt och ändå "prata" med oss.

Första gången han tydligt visade att han förstod vad vi pratade om var för någon månad sen, David och jag gick med honom i vagnen och jag sa till David att vi kanske skulle ge G en banan. G började genast "klicka" med tungan (som jag alltid gör när jag ger honom banan och sjunger skala banan-"klick klick") och sträcka sig mot skötväskan där bananen låg :) Låter väl inte så märkvärdigt men för oss var det en stor händelse!

Ytterligare exempel:

Georg går och hämtar sina skor och mössa och vill att vi tar på honom för han vill gå ut.

Jag frågar om han vill ha mer smörgås och han skakar på huvudet.

Han kommer med mina ytterskor när jag ligger och drar mig i sängen på morgonen... vill att jag ska gå upp?

Jag frågar om han har bajsat och han pekar på blöjan.

Jag säger att vi ska bada och han går till badkaret.

Jag tror att det kommer bli fantastiskt när han börjar säga fler riktiga ord, men jag undrar om inte det här att han kan kommunicera utan ord är ett ännu större steg!